Större kudo


Tragelaphus strepsiceros

Den större kudun tillhör den grupp av slidhornsdjur som kallas skogsantiloper. En äldre benämning är skruvhornsantiloper. Det namnet alluderar på de stora, hos många arter lyrformigt spiralvridna hornen. Hornen hos den större kudun kan bli upp till 70 cm långa. Ett gemensamt drag hos de skogslevande antiloperna är den strimmiga pälsen, som utgör en god görklädnad i en solbelyst buskmark.

Den större kudun (Tragelaphus strepsiceros) är en av de största antiloperna. Tjuren kan nå en boghöjd på 1,5 meter och kroppsvikt på 300-500 kg. Kon är något mindre.

Tjurens horn är mycket stora. De växer i en öppen spiral, som kan göra två och ett halvt varv sunt sin längdaxel. Utefter vardera hornet löper två, längsgående "åsar" eller "kristor". Längden kan bli upp till 115 cm. Det första varvet i spiralen utvecklas i tvåårsåldern, och först när tjuren är sex år är hornen fullt utvecklade. I undantagsfall kan även kon ha små, oregelbundet, formade horn.

Öronen är långa och triangelformiga. Svansen är burrig och räcker knappt ned till hasspetsarna. Klövarna är smala och spetsiga. Intill de bakre lättklövarna finns det doftkörtlar. Pälsen är kort utom på ryggenm, där en uppåtstående man löper från nacken till direkt bakom bogen. Även på halsens framsida förekommer en man med gråbrun grundfärg. Från ryggen löper 7-8 vita tvärstreck ned mot buken. I pannan, mitt emellan ögonen, finns ännu ett streck. Kon har fyra spenar.


Skriv en kommentar


Antiloper.se - För dig som vill lära dig mer om antiloper