Bongo

Tragelaphus euryceros

Bongon är den av skogsantiloperna (Tragelaphus euryceros) som är starkast knuten till tät skog. Den trivs bäst i regnskogarna i ett bälte från Västafrika över Kongobäckenet till Kenya i öster, men förekommer också i låglandsskogar och bambuskogar. Under torrtiden vandrar de upp på så höga nivåer, att de när ovan skogsgränsen. När regntiden kommer, flyttar de ner på lägre nivåer, och dess vandringar kan omfatta mycket stora områden.

Bongon är ett skyggt djur som är mest aktivt under skymning, natten och gryning. I deras diet ingår löv, skott, rötter, bark, gräs, örter och frukt.

Bongon är kraftigt byggd, med svagt krumböjd rygg. Boghöjden är omkring 125 cm, och om huvudet räknas in når de en höjd av 220-235 cm. Hannarna väger mellan 240 och 400 kg, och är därmed avsevärt större än honorna, som når vikter på 210 till 250 kg. Båda könen har stora, kraftiga horn som är svagt spiralvridna. Längden på hornen varierar mellan 60 och 100 cm när de är fullt utväxta. Den tofsprydda svansen, som är omkring 25 cm lång, når ner till hasorna. Grundfärgen är varmt rödbrun/kastanjeröd, som blir allt mörkare ju äldre djuret blir. De äldsta djuren är nästan brunsvarta. Teckningarna är de typiska för skogsantiloperna: vita tvärstrimmor på kroppssidorna, ett V-formigt ljust tecken i pannan och ett vitt band tvärt över strupen. Längs hela ryggen löper en kort man.