Större kudu

Tragelaphus strepsiceros

Den större kudun tillhör den grupp av slidhornsdjur som kallas skogsantiloper. En äldre benämning på dem är skruvhornsantiloper, vilket syftar på de stora, lyrformiga spiralvridna hornen. Ett gemensamt drag hos de skogslevande antiloperna är den strimmiga pälsen, som utgör en god förklädnad i en solbelyst buskmark.

Den större kudun (Tragelaphus strepsiceros) är en av de största antiloperna. Tjuren kan nå en boghöjd på 150 cm och kroppsvikt på 300-500 kg. Kon är något mindre.

De lever främst i öst-, central och södra Afrika på halvöppna skogssavanner. De är främst aktiva runt gryning och skymning då de söker föda. De äter främst frukt, gräs, löv och rötter.

Tjurens horn är mycket stora. De växer i en öppen spiral, som kan göra två och ett halvt varv sunt sin längdaxel. Längden kan bli upp till 120 cm. Det första varvet i spiralen utvecklas i tvåårsåldern, och först när tjuren är sex år är hornen fullt utvecklade. I undantagsfall kan även kon ha små, oregelbundet, formade horn.

Öronen är långa och triangelformiga. Svansen är burrig och räcker knappt ned till hasspetsarna. Klövarna är smala och spetsiga. Intill de bakre lättklövarna finns det doftkörtlar. Pälsen är kort utom på ryggenm, där en uppåtstående man löper från nacken till direkt bakom bogen. Även på halsens framsida förekommer en man med gråbrun grundfärg. Från ryggen löper 7-8 vita tvärstreck ned mot buken. I pannan, mitt emellan ögonen, finns ännu ett streck. Kon har fyra spenar.